Emmy Petersson

Puggla
 
 
Fick en helt makalös liten varelse i julklapp av Fabians faster. Hon gör alla pugglor för hand i enbart ull. Hen har inte fått något namn än men det brukar komma av sig själv. Det ända är att man får se till att katten inte får tag på pugglan, då är det nog inte mycket till puggla kvar.
 
 
En favorit
 
 
En av mina absoluta favorit konstnärer har varit med och gjort en musik video! <3
En Räddsla
 
För ett par dagar sen fick jag höra något som satte skräck i mig. Annette började prata om att någon annan skulle måla klart mitt träd. Någon som inte är i mitt tycke värdig lr kreativ. Inget personligt men ingen konstnär.
 
Oj vad detta har hemsökt mig. Räddslan för att någon annan ska förstöra mitt konstvärk. Ska någon annan fortsätta min vision, jag har tagit något från min huvud skapat den med papper och penna. Sedan med färg och pensel förstorat och färglagt den bild jag en gång bara kunde se i mitt huvud.
 
Hur ska någon annan veta var min vision börjar och slutar? Hur ska någon annan känna de käslor jag känner för trädet? Hur ska någon annan få orden att spegla känslan de berättar om? Hur kan någon annan veta att nu är allt balanserat, nu är det färdigt!?
 
ÅÅåh jag vet inte! På ett sätt så funderar jag på att bara ta ett steg tbx och låta nån bara förstöra skiten och jag låsas som jag aldrig skapat det. Ingen signatur, inget.
 
För andra människor är kreaktivitet inte samma sak som för mig. De förstår inte de jag talar om. De förstår inte att be en konstnär skapa konst, är inte en meny i donkens drive by. De tar tid, de tar mkt från inom oss. Det är högst personligt de vi skapar. Och vi är vanliga dödliga, vi har liv. Jobb å grejer som tar våran tid. Det kanske inte är det lättaste alltid att offra 4-5 timmar till att måla när man äntligen är ledig. Att sätta sig på den där bussen kanske känns jävligt tungt.
 
Men så mkt jag investerat i det där trädet. Tid, känslor och kreaktivitet. Kan nog säga att jag känner mig lite kränkt. För framtiden kmr jag inte göra något sånt här för någon. Och just nu orkar jag inte fajtas. Det är Annettes gym inte mitt. Det är mitt eget fel att jag tackade ja till det här. Ibland får man bara vara den större människan och erkänna sig besegrad.