Emmy Petersson

Dataspel i Malou efter tio
 
Sen jag varit liten har jag alltid haft ett stort intresse för spel. Och kan nog med stor säkerhet säga att det är inte fören nu senare i livet jag hittat människor som är på samma våglängd som jag. Redan som ganska liten så var spel något jag fullkomligt älskade! Min styvfar bruka sätta sig på vinden och spela Quake, med mig brevid som satt i förtrollning. 
Jag fullkomligt förälskade mig i den nya världen, mystiken, allt var så nytt! Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig något liknande!
Och vart eftersom började jag spela själv, dock var dessa spel "barnspel". Men de spelade ingen roll, för det tillfredställde något inom mig. Många av spelen va olika sorters pussel som man skulle lista ut. Hitta saker och utföra olika uppgifter i en vissordning för att låsa upp något annat. 
 
Efter ett tag kom x-boxen... den där kontrollen bodde i min hand ibland. Men nu spela jag helt andra typer av spel, de va Buffy, SSX, Amped (snowboard spel) och slutligen Guitar Hero!
Absoluta favoriten! Hade alla! Kunde sitta i timmar! Var inte alls speciellt duktigt, ingen vidare talang alls faktiskt... Men jag hade så otroligt roligt! 
Sen fick jag en egen dator, då vare The Sims som gällde! Om jag ska vara helt ärlig så är det nog de spelet jag spenderat mest tid i. Kunde lätt spela en 6-7 timmar om dagen om jag var hemma och inte hade något annat för mig.
Men sen stannade allt av, spel va inte alls speciellt intressant under en tid. Puberteten inträffade. Men spel kom sen sakta smygandes tillbacks. 
Idag kan jag väll inte säga att jag spelar inte speciellt mycket, men mitt spel intresse är större än någonsin.
 
Men varför sitter jag och babblar om spel... Jo för att ibland så är det där programet på 4:an. Jävligt bra! Och väcker många tankar, funderingar och framför allt frågor... 
Hur har spel påverkat mitt liv? Har det format mig? Vem hade jag varit annars?
 
Får återkomma när jag reflekterat över detta...